Ledig dag. Sjuk fortfarande. Rastlösheten tog över och en sväng förbi centrum med kusin och träffade även mina saknade kollegor i Haninge, älskade haningebutiken<3. Vidare mot Carolina stall och pussade på min saknade vän (bingo, inte Carro, hon är varken saknad eller vän, hehe nääää) och hälsade även på hennes nya stjärna som jag även fick rida. Åh jag dog. Blev kär. Tänk lillabrunas trav i finare gång, och galopp, dog. Min nya medryttarhäst! Hell to yeah! Hej motivationspålle, lyckopiller. Jösses vad jag skrattade och log av den damen. UNDERBAR tjej det där! Adopterad snart... Hehe. Men iiiiiiallafall.. Vidare mot min heffaklump som Carro fick äran att böja och bråka med, pollen är inte bara fet hon är stel som en planka också! ( hur man nu kan både vara fet och planka samtidigt har jag iiiiiingen som helst aning om, men hon kan! Hehe) nä slut med babbel, motivationen är igång igen och jag upptäckte kärleken till ridningen igen! Skyller allt på caroline, tänk att en människa kan betyda så mycket. Ta åt dig svin. Ja Carro, det är dig jag pratar om. Svin som lämnade mig. Dö ( nej gör inte det, i need you!) men du kan ju hälsa på oftare iaf liksom....bitch.